Vemod och glädje...

Tänk att man kan ha så många olika känslor på en och samma gång.... inte konstigt att man rör till det lite ibland   

Idag har vi haft avslutning på Rallylydnaden... inte alls roligt att veta att man inte ska ner till klubben varannan onsdag å träna längre...

Rallylydnaden har ju varit en av de aktiviteter som både jag å Ruth har sett framemot och absolut inte missar oavsett vad... (nästan i alla fall, Grekland stal ju ett träningstillfälle från oss)

Dagen till ära hade vår instruktör Lena gjort en rolig bana som knorr på kursen...

Det stod massor med skålar på marken med underbara snacks i som våra fyrbenta stackare inte fick röra, hinder att hoppa över, en plastlåda att hoppa upp å sitta på och till grand finale stod det en hink med vatten och däri flöt en köttbulle som belöning, för den som vågade!

Som vanligt under kursen så förvånade Ruthan mig... hon flög över hinder, gick på pressening och satte sig till och med på lådan.. köttbullen i hinken var ju lite otrevlig eller så var det bara Ruths list som övergick oss allihop.. hon ville inte ta den utan fick en torr utav Lena och när den väl var svald tog sig Ruthan till hinken och tog den oxå....tji fick vi  

Det ligger kanske något i det som Lena säger... Ruth arbetar bäst i ösregn.

En jättetrevlig avslutning med kaffe, tårta och tipsprommenad...vinster och diplom!

Med risk för att stöta sig med många i vårt avlånga land måste jag ändå säga detta...

Lena Brav måste helt enkelt vara en av de bästa Rallylydnads instruktör som finns

Tusen tack Lena för super härlig träning och instruktion.. ditt engageman är underbart!!!

Kramkram på Er alla i höstrusket....